• Natur/Miljö

Minns i november…

Inspirerad av Göran Wågesjös uppmaning i krönikan nedan skickade Margitha Svensson in några fina humle-foton, som hon tagit i somras hemma i Spjutterum. Härligt att titta på i gråruggiga november-tider!

Har du också foton från Runsten som du vill dela med dig? Välkommen att skicka dem till info@runstenoland.se. Skriv gärna lite text om dina bilder.

Augusti blev getingens månad

Augustivädret började som julivädret slutade. Inledningen är med andra ord förhållandevis varm. Den andra augusti är månadens varmaste dag med
25,8 grader och regnet strilar ner.

Längre in i augusti övergår så nederbörden till att bli mera av skurkaraktär, och då har vi också fått in mera av byiga sydvästliga vindar över Öland.

Månaden sista vecka får till och med betecknas som sval för årstiden, vilket innebär att dagstemperaturen för ”varma augusti” inte en enda dag är över 20 grader.

I augusti-september för ett år sedan hade vi förvånansvärt lite besvär av flygfän, men i år har framför allt getingarna tagit det förlorade året tillbaka, och det med råge. Trots stor försiktighet har jag råkat ut för de här gaddsteklarna två gånger, vilket är precis två gånger för mycket. Men jag fick flera riktigt bra bilder på bobygget och här är en av dessa!

Något egentligt ”ollonborrs-år” har vi inte haft den här försommaren, utan intensiteten har snarare varit lägre än normalt. Först nu på sensommaren så lyckades jag få med den här flygaren på bild.

Skördeutfallet för spannmål kunde ha varit bättre, men återväxten på vallar och betesmarker kompenserar till en viss del. ”Man får ta igen på gungorna, det man förlorar på karusellen” är ett vanligt uttryck från optimisten, vilket kan vara bra att erinra sig ett sådant här skördeår.

Med denna min tolfte miljökrönika har jag också fullbordat en årscykel. Framöver kommer jag att bidra med inlägg mindre frekvent, varför jag nu samtidigt uppmuntrar dig som läsare att lägga in dina texter och bilder. Någon egentlig naturvetare är inte jag, men väl en person som är intresserad av naturen – som de flesta av oss.

Att bidra med någonting till hemsidan ska naturligtvis kännas roligt och varför inte också utvecklande för en själv, samtidigt som det kan glädja någon annan. Ditt engagemang behöver inte vara kontinuerligt. Natur- och miljöintresserade ungdomar är mycket ofta också duktiga på foto och bildbehandling. Visa det här på sidan!

Ofta har jag också hört detta sägas: ”Ja . . jag kan väl göra något när jag känner för det”. OK, det kan väl vara en bra utgångspunkt. ”Känner du för det”, så kom då med en bild och komplettera den med någon text. Kom loss! Vänd dig antingen direkt till sidans web-master, Pelle Carlsson, som lägger in text och bild, eller skicka ditt material till info@runstenoland.se. Vill du prata med Pelle eller någon annan i redaktionen hittar du alla kontaktuppgifter under Kontakt överst här på sidan.

 

Väster om Ancylusvallen, det vill säga östra landsvägen, finns det gott om våtmarksområden och här har jag lyckats få en bild på en tornseglare, denne myggjagande snabbseglare. (En av mina absolut mest svårfångade bilder, tagen med en analog Pentax-kamera.) Om det när detta skrivs i mitten av september fortfarande finns någon tornseglare kvar på ön är jag inte alls säker på. I vilket fall som helst har de seglat färdigt för den här sommaren i byn Lopperstad.

Text och bild: Göran Wågesjö

Många miljöintresserade i Bjärby

En dag i vattenvårdens tecken, LOVA (Lokala vattenprojektet) var ämnet för dagen. Ett försök presenterades: hur man kan utvinna biogas ur alger, vass, musslor och fiskslam. Detta projekt har pågått sedan årsskiftet och pågår i tre år. Stora förhoppningar knyts till detta för de flesta okända projekt. Yvonne Aldentun kunde också glädja åhörarna med att påvisa att tången långsamt kommer tillbaka.
Bertil Lundgren berättade om det pågående arbetet för att återskapa dämmen, som hindrar vatten från lantbruket att rinna direkt ut i Östersjön. I Bjärby finns till exempel tre kanaler, som alltför snabbt tar med sig vattnet direkt ut till sjön.
Bland åhörarna fanns Åsa-Britt Karlsson, samordnande statssekreterare till miljöminister Andreas Carlgren, och ett bekant ansikte från tidigare regering: Olof Johansson, som lyssnade intresserat och gav eloge åt Kalmarsundskommisionens arbete.
Besök på flera intressanta platser fanns inlagt i dagens program.

Varma dagar och varma nätter!

Sällan har de inledande dagarna av juli, högsommarmånaden, börjat på ett så somrigt sätt! Strålande sol från en molnfri himmel och någon tiondel över 28 plusgrader.

Och det accelererar dessutom, för att i mitten av månaden vara över 30 grader dagligen i närmre två veckor. Varma dagar och varma nätter, och den senare upplevelsen får säkerligen många av oss att tro at det var flera tropiska nätter – men ”Kalle Meteorolog” i S:a Bäck, som är en säker budbärare, har hittills interegistrerat en enda natt med en temperatur över 20 grader.

Att torkan är besvärande är däremot inte enbart en upplevelse, utan en mätbar realitet.
För 1200-1300 år sedan tillbads i liknande situationer med stor säkerhet Tor åskguden, i hopp om att få hjälp. Vid den här tiden fanns inte heller några motstridiga önskemål om fortsatt högsommar, för så vitt vi vet var inte Öland under vikingatiden platsen för några sol- och baddyrkande turister.

I kalla februari var mina och säkerligen många andras funderingar kring de förväntade temperaturstegringarna, den s.k. växthuseffekten, väsentligt annorlunda än dagens. I de nordligare delarna av Europa har medeltemperaturen sedan början av 1980-talet stigit med närmre en grad. Årets julimånad lär ha varit närmre två grader – två hela grader – utöver den genomsnittliga julitemperaturen för de senaste 60 åren! Visst är det spännande, men också oroande att få ta del av klimatförändringarna?

Bygemenskapen och omsorgen om varandra är något utöver det vanliga i Runsten. Och omtanken om alla besökare är inte sämre. Vi erbjuder guidningar i Ölands enda kvarvarande linbastu, dvs. platsen där det skördade linet torkades. Vi har årliga kvarnaftnar, där det utöver sång och musik spelas upp pjäser, författade av lokala förmågor och oftast baserade på historiska händelser från området, allsångsaftnar m.m. Inte är det konstig att turisterna mer än gärna återvänder till den här delen av ön?

 

Mera väder! Den 17 juli efter närmre en månads torka kommer så regnet. De kraftigaste åskfronterna drabbar öns norra delar, som förutom rikligt med regn också får bekymmer efter ett flertal blixtnedslag. I Runsten får vi tills vidare vara nöjda med 26 mm och att nederbörden inte orsakade att de mera högväxta spannmålsodlingarna la sig platt mot marken. Vad som krävs för att de numera allt vanligare och storbladiga majsodlingarna ska ”kröka rygg” vet jag inte, men om du har den kunskapen, så låt oss få  del av den.

Och efter det att fronten passerat blev det åter närmre 30 grader!

I slutet av ”fruntimmersveckan”, det vill säga vecka 29 , är temperaturen nere på knappa 18 grader och uppmätt regnmängd är 92 mm. Men det kommer mer under vecka 30, då vi får 45 mm.

I Lopperstad har vi under juli månad således fått 163 mm regn. Regnmängderna som de senaste dagarna varit mera av skurkaraktär skiftar naturligtvis mellan byarna, men på de senaste 14 dagarna har den här byn fått något mer än 30 procent av årsnederbörden. Tala om rotblöta!

Högsta dags- respektive nattemperatur för månaden har varit 32,4 resp. 18,0 grader, med andra ord fattas det ännu ett par grader till definitionen ”tropisk natt”.

Men vi har den normalt hetaste månaden framför oss, och ifall det ryska högtrycket får för sig att åter dra västerut så kan vi bara hoppas på drägligare temperatur än den som just nu återfinns i Ryssland och i trakterna av Moskva, nästan 40 grader!

N:a Möckleby och Gårdby är grannsocknarna söder om Runsten. I den senare av dessa finns åtskilliga kvadratkilometer alvarmark. Stora Alvaret, som också är världens störta alvarmark, är en del av världsarvet Södra Ölands Odlingslandskap och här återfinns relikter i form av både djur och växter ifrån senaste istiden för cirka 12 000 år sedan. Från den torrare värmeperioden under yngre stenåldern hittar du Ölands landskapsblomma, solvändan. Den torr- och värmeälskande växten har på ön utvecklats till en egen art: Helianthemum oelandicum. 

 

Alvarets verkliga överlevare är de ljusälskande lavarna. Dessa växer i motsatts till mossorna helst på sydsidan av en sten eller ett träd etc. Lavar lever dessutom i riktigt livslånga relationer. En lav är en växt i vilken en alg, som drar direkt nytta av solljuset, och en svamp bestämt sig för att leva tillsammans. Alvarets masklav är ett exempel på en sådan relation och den kan vara i mer än 1000 år!

 

Till norra Bjärby och i Ancyllusvallen har de kolonihäckande backsvalorna återvänt efter några års frånvaro. Arten är vår minsta svala och om bara fem-sex veckor är förmodligen flertalet av de här fåglarna redan på väg tillbaka till sina övervintringsområden i västra Afrika.

I motsats till backsvalan är gärdsmygen ingen långflyttare och milda vintrar kan den till och med stanna kvar på Öland. Gärdsmygen är en liten fågel, och av de fåglar som häckar i Sverige är det bara den lågmälda kungsfågeln som är mindre. Gärdsmygen är i motsats till kungsfågeln en kraftfull, ja högljudd storsångare. Här har den valt att häcka i en blomkruka, i konkurrens med en större Fuchsia magellanica!

Text och bild: Göran Wågesjö

Juni blev en blomstermånad

Efter en riktigt sval, blåsig och regnig avslutning på maj månad, så börjar juni med något avtagande vindar. Månadens andra dag blir också dagen då den nästan veckolånga kompakta molnigheten avbryts, och solen återvänder till ”Solens och Vindarnas ö”.

En försiktig temperaturstegring är dock inte tillräcklig för att juni inledningsvis ska upplevas som en riktig sommarmånad, men vi får ge oss till tåls. Någon ”norrländsk värmebölja”, det vill säga ett flertal dagar med mer än 25 grader – och där Haparanda vid ett tillfälle i början av maj hade över 28 grader – har vi också klarat oss ifrån.

Vårens och försommarens rika fägring fortsätter in i juni, och mängden gullvivor här i Lopperstad har allt som oftast fått oss att tro på ”en Skaparens kompensation för den långa kalla våren”.  Den intensiva lystern och mängden påminner faktiskt emellanåt om ett riktigt men lågvuxet rapsfält!

Den här växtplatsen påminner oss också om att innehållet i många öländska stenmurar, eller som i det här fallet rösen, har sitt ursprung i nordöstra Småland. Odlingsrösets ”tysta stenar” berättar dessutom om otaliga arbetstimmar för att få en bättre odlingssituation, och om inlandsisens förmåga att långtransportera bergsmaterial. Materialet i de stenmurar vi har på mellersta Öland och därmed i Runsten består till övervägande delen av öns egen kalkstensmorän, men materialet är också uppblandat med otaliga ”smålänningar”.

I december månads krönika undrade jag om någon av er läsare visste någonting om hur ett större stenblock, säkerligen 1,5 x 2 meter, kunnat försvinna från strandremsan vid Bjärbybadet. Det här stenblocket säger sig alla äldre runstensbor minnas ifrån 1950-talet.

Dessutom: hur det kommer sig att merparten av stenarna i de nordöländska stenmurarna består av granit och gnejs, d.v.s. ”småländska gråstenar”, medan murar – och rösen med för den delen – hyser allt mera kalksten ju längre söderut vi kommer?   Nu har du som funderade en rejäl chans att ”tycka till” i frågan och komplettera eller kommentera detta på vår nya hemsida, som här nedan ger dig de möjligheterna!

Innan skiftesreformerna mellan 1757 och 1827 fanns egentligen inga egendomsskiljande murar på Öland. De forn- och medeltida murar som i dag återfinns i naturen är klassade som fornlämningar och benämns som stensträngar, alla så när som på Karl X Gustafs kalkstensmur som fortfarande inte kallas annat än mur. Flera av öns murar är också klassade som särskilt skyddsvärda utifrån kulturella eller biologiska förutsättningar.

Sandjägaren föredrar sandiga platser och håller dessutom gärna till invid
uppvärmda murar, särskilt om dessa ligger på en gammal strandvall. Insekten är
också en riktig storviltjägare som älskar myror!

Här är ännu en murälskare: från ett lämpligt krypin vågar sig en av stenskvättans ungar för första gången titta ut, observera en kameraman, samla intryck och fundera över vad som kan finnas bortom Lopperstads gravfält.


Öster om Ancylusvallen, den gamla strandvallen som sträcker sig utefter öns östra sida  ytterligare två socknar norr ut innan den tar av åt väster, växer på ett ställe den sällsynta orkidén guckosko. Orkidén saknar nektar, och för att få hjälp med pollinationen ”låser den in” det nektarletande sandbiet i den uppsvällda gula blomman. Pollinatören får genom svårigheterna att hitta utgången på så sätt flera tillfällen att beröra blommans pistill med det medhavda frömjölet innan den tar sig ut. Visst är naturen fiffig?

Juni månads hittills högsta temperatur, 23,7 grader, läser jag av under midsommarhelgen på den stora termometern utanför ” Handlar´n”, affären i Spjutterum. Men i dag på månadens sista dag rapporteras 26,7 grader på Ölands norra udde, det är sommar på Öland!

Flera dagars sol och värme lockar allt fler turister till ön och det är positivt, men torkan  hämmar tillväxten av framför allt de grödor som nyligen gått i ax och det är mindre bra. Med andra ord är tiden nu inne för de lantbrukare som har resurserna, att konstbevattna grödorna.

Året ljusaste dygn inträffar mellan den 21 och 22 juni och däromkring firar vi numera midsommar. Sommar- och vintersolstånden var en gång i tiden årets mest betydande högtider. Dessa gav oss också anledning till att dyrka och tolka framtida beteenden hos flera av de gudomliga väsen, som vi en gång var så beroende av. På midsommaraftonen skulle det också plockas sju sorters blommor, att läggas under huvudkudden för att i drömmen få möta vår tillkommande etc. Den blomstersmyckade majstången lär, förutom glädjen av att få uppleva sommarens skönhet, också kunna tolkas som en fallossymbol.

 

I Runsten är midsommarfirandet en barn- och familjefest med ringdans kring en rikligt utsmyckad midsommarstång. I princip har också alla barn och många vuxna från de elva byarna varit med om att plocka och binda ihop blomstren tidigare på dagen, och ruljansen går runt med försäljning av varm korv, lättöl, läsk, kaffe och lotter inte att förglömma.

Och när småttingarna hoppat ”små grodorna” och ”vandrat runt ett enrisesnår” tillräckligt antal gånger så vill de gärna åka hem, vilket också flertalet vuxna, föräldrar, mor- och farföräldrar då sett fram emot sedan länge.

 

Text och bild: 

Göran Wågesjö

Bjärbybadet på Facebook

This message is only visible to admins:
Unable to display Facebook posts

Error: Error validating access token: The session has been invalidated because the user changed their password or Facebook has changed the session for security reasons.
Type: OAuthException
Code: 190
Subcode: 460
Click here to Troubleshoot.

Runstens Hembygdsf. på Facebook

This message is only visible to admins:
Unable to display Facebook posts

Error: Error validating access token: The session has been invalidated because the user changed their password or Facebook has changed the session for security reasons.
Type: OAuthException
Code: 190
Subcode: 460
Click here to Troubleshoot.

Äggröran på Facebook

This message is only visible to admins:
Unable to display Facebook posts

Error: Error validating access token: The session has been invalidated because the user changed their password or Facebook has changed the session for security reasons.
Type: OAuthException
Code: 190
Subcode: 460
Click here to Troubleshoot.