Karnevalståget blir ännu större i år!

Alla Ölands byar har nu bjudits in för att utmana Runstens olika byalag i kampen om Äggrörans vandringspris för bästa lag eller grupp. Det är hembygdsföreningarna på ön som fått uppgiften att uppmuntra alla att delta. Nu gäller det alltså för Runstens byar att anstränga sig lite extra. Tänk om det fina vandringspriset skulle hamna någon annanstans…

CajsaStina blir Äggrörans avslutningsartist

I höstas gjorde hon författardebut med boken Du och jag, farsan. På Annandag jul var hon vintervärd i radions P1. I februari fick hon Kalmarsalens vänners kulturstipendium. På påskafton sjunger hon i Runstens kyrka!

Ett par eminenta musiker gör henne sällskap som komp: Nils-Petter Ankarblom på piano och Backa Hans Eriksson på kontrabas.

CajsaStina föddes 1967 och är dotter till Fred Åkerström, en av de främsta vistolkarna i 1960- och 70-talens visvåg. Bellman stod på Freds repertoar och Bellman inspirerade Fred till att döpa dottern efter Fredmans epistel nr 1, ”Till Cajsa Stina” eller ”Gutår båd natt och dag”, som vi också känner den som.

Tillsammans med pappa framträdde CajsaStina tidigt i olika sammanhang, bl.a. på Konserthuset i Stockholm samt vid Visfestivalen i Västervik.

1985 gick Fred bort och CajsaStina lade musiken åt sidan. I stället pluggade hon arkeologi och som färdig arkeolog fick hon jobb på Kalmar Läns Museum. I samband med en grävning kom hon i kontakt med en reporter och blev erbjuden att medverka i ett radioprogram. 1991 framträdde hon för första gången live med eget material i radio och övergick sedan successivt helt till musiken.

Sedan dess har det blivit 10 album – varav två sålt guld – och åtskilliga singlar. 2009 släpptes den senaste egna produktionen, cd:n ”Sånger om dej och mej”, med Jack Vreeswijk som gästartist i ett par av sångerna.

Hösten 2010 gjorde CajsaStina också en uppmärksammad författardebut med boken Du och jag, farsan. Här berättar hon med kärlek, sorg och saknad om sin när- och frånvarande far. Så här säger hon om sin bok:

”Den rungande tystnad som min far lämnade efter sig när han försvann ur mitt liv för 25 år sedan, ekar i mig än i dag. Jag var 17 år då, 1985. Alla dessa ord och meningar som aldrig utväxlades mellan oss, dessa frågor som aldrig blev besvarade.

Vi hann inte mötas, på lika villkor – trots min biologiska ålder var jag rent mentalt 8-9 år då han gick bort. Den monumentala respekten för honom – skräcken – frös min inre klocka. ? Genom att skriva den här boken har jag försökt återskapa något av det försonande samtal pappa och jag aldrig fick, i levande livet.”

CajsaStinas repertoar omfattar alltifrån pop och vispop till rena visor. Egna sånger varvas med tolkningar av andras alster, som Taube, Vreeswijk och förstås sånger ur pappa Freds digra repertoar.

En ny skiva har hon också under produktion. Kanske får vi höra några smakprov, när hon nu kommer till Äggröran och Runstens kyrka för Äggrörans avslutningskonsert.

Här köper du biljetter, pris 200 kr :

Din Frisör i Runsten

Fyren i Färjestaden

Biblioteket i Borgholm

Leif Rydberg, tel 070-214 87 11

samt även på www.olandsturist.se

Äggröran kickar igång!

Nu har förberedelserna för årets stora Äggröra dragit igång på allvar. I söndags 27 februari var det kick-off med stormöte i Rungården. Här avslöjades också vem som blir årets artist vid avslutningskonserten i kyrkan: CajsaStina Åkerström.

Äggrörans projektledare Leif Rydberg hade spänt ett klädstreck tvärs över scenen i Rungården och på sträcket dinglade en mängd lappar – en lapp för varje aktivitet som efterlyste medhjälpare.

Och medhjälpare fick man – många av det 40-tal runstensbor som kommit anmälde sig direkt. Allt från gamla kända namn till nya entusiaster antecknade sig på listorna. Men än finns det plats för alla som vill vara med i det stora härliga gäng, som får Äggröran att bli en succé.

Tältresare, bullbakare, blomsterdekoratör, äggtävlingsledare är bara några smakprov på vad man kan hjälpa till med. Hör av dig till Leif Rydberg på 070-214 87 11 och var med om en jättekul påskafton!

Läs också Ragnhild Oxhagens stora artikel i Ölandsbladet. Klicka på länken nedan så får du sidan i pdf-format.

Husarens väg 4, Vanserum 12:1

Husen på Vanserums malm, del 5

Vi har nu kommit halvvägs in på malmen. Här delar sig vägen: Grindmossevägen böjer av söderut och åt väster går Husarens väg.

Längs Husarens väg finns tre platser där respektive Fina, Husaren och Tilda en gång har bott. Det finns mycket att berätta om dessa tre! I dag bebos platserna av familjerna Björkman, Kaldner respektive Johansson. Längre västerut utmed skogsgatan ligger dessutom fyra sommarställen.

Vi börjar vid Vanserum 12:1 , Husarens väg 4. Dess förste ägare var förmodligen en kringvandrande skomakare vid namn Lars-Johan Nilsson. Han var född 1836 som oäkta son till Maria Hansdotter från Norra Bäck. Hon kallas helt frankt ”lösdrifverska” i husförhörslängden.

1845 gifter sig Maria Hansdotter med Nils Peter Andersson, och kanske är det han som är far till Lars-Johan – eller så fick Lars-Johan helt enkelt heta Nilsson efter honom. Det var nämligen vanligt på 1800-talet att ett oäkta barn fick den senare makens efternamn, även om det inte var hans barn.

1864, 28 år gammal, tar Lars-Johan Ingrid Maria Olsdotter till brud. De får med tiden två söner: Fredrik Sture som for till Amerika 1896, och Gustaf Uno.

Någon gång på 1900-talets början tas huset över av snickaren Fredrik Elgström, bror till Olof och Gustav från den kända snickarfamiljen på malmen (se förra artikeln i vår serie). Fredrik, som var född på malmen 1836, blev först sjöman som sin far Peter. Efter att ha varit till sjöss några år kommer han 1859 hem till Vanserum igen. Fyra år senare gifter han sig med Maria Larsdotter och flyttar till Gärdslösa. Enligt folkbokföringen från år 1900 är han snickare och mjölnare i Sättra, efternamnet stavas då Ellström, innan han flyttar tillbaka till Vanserums malm.

Efter Fredrik ägdes platsen av Josefina Andersson. Hon var född i Runsten 1873 och dog 90 år gammal i Spjutterum 1963.

Om Fredrik, Josefina och övriga ägare till Vanserum 12:1 berättar målarmästare Gustav Larsson så här:

”På ålderdomen fick Fredrik Elgström en kvinna till sig som hette Josefina Andersson, vilken skötte honom tills hans död. Josefina fick för detta ärva platsen.

Fina, som hon mestadels fick heta, var ogift, men hon hade fyra barn. En son, som hette Karl och bodde hemma hos Fina i några år, var jordbruksarbetare och så köpte han Västra nabben av Ragnar Olsson, som hade köpt den tillbaka till gården av Fridolf Olsson.

Karl, eller Finas Karl som han mestadels fick heta, hade en häst och två kor. Men så gifte sig Karl med Irma Rosander från Småland, som var Rudolf Peterssons sista jungfru. Sedan var Karl ute på olika håll och arrenderade gårdar och då sålde han Nabben tillbaka igen till Ragnar Olsson, så nu är den betesvall.

När Fina A slutade såldes platsen genom auktion till en pensionär, Gustav Franzén. Efter Franzéns död så övertog en son platsen och har den nu till sommarstuga.”

Så långt Målar-Gustav och hans fantastiska kom-ihåg för personer och platser. Vi kan komplettera hans berättelse med att Vanserum 12:1 senare ägts av Alf Fransson. Nuvarande ägare är Anna Maria Björkman, som köpte huset 1980.

I nästa del i vår serie berättar vi bland annat om mannen som fått ge namn till Husarens väg!

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 3

I den tredje delen av vår serie om husen på Vanserums malm stannar vi till vid Vanserum 7:1, Grindmossevägen 13. Vi låter Gustav Larsson, Målar-Gustav, berätta och behåller som vanligt hans stavning:

”Den här platsen ligger på andra sidan vägen och där var en mycket lång, låg stuga och – som på nästan alla platser – ladugård och lada. Där bodde en skomakare som hette Johan Eriksson.

Det var på den tiden då skomakarna gick ikring i gårdarna och arbetade med sko och seldon. Johans hustru hette Ida och de hade tre flickor, av vilka de två äldsta reste till Amerika. Den yngsta hette Ädla som lärde sig till lärarinna och stannade hemma i Sverige.”

Från husförhörslängder får vi reda på mer om skomakaren Johan: han föddes 1849 i Södra Runsten och även fadern, Erik Persson, var skomakare. 28 år gammal flyttar Johan hemifrån till Norra Bäck och gifter sig med den nästan tio år äldre änkan Ida Wickström. Ida hade kommit till Norra Bäck 1870 för att gifta sig med den 37 år äldre (!) Nils Andersson. Nils dör dock sex år senare och äktenskapet var barnlöst.

Men Ida får nu alltså en rask yngling till make och resultatet blir tre döttrar. Den yngsta, Edla, som inte emigrerade till USA, förblev ogift och dog i Södra Runsten 1963.

Ida själv kom från Ullevi och hennes farfar var matros. I släkten fanns även en styrman och en volontär, därav det något ovanliga namnet Wickström. Sjömän, båtsmän, hantverkare och andra yrkesmän tog förr ett annat släktnamn i stället för det vanliga -son eller -dotter namnet.

Vi låter Målar-Gustav fortsätta sin berättelse:

”Efter John Eriksson kom Fridolf Olsson och hans mor. Fridolf var gift med Gunborg från Lerkaka och deras äktenskap var barnlöst. Han var en mycket mekanisk man. Fridolf hade västra nabben, så de hade häst och två kor, samt därtill så var han möllare på Spjuterumskvarnen. Fridolf hade bygt en ny lada, men så år 1927 flyttade de till Spjuterum där de bygt sig en ny villa och då flyttade han ladan dit till cykelverkstad.

Den vackra stugan såldes till Albert Petersson (Stora Albert), gift med Aina som sedan rev den och bygde upp en vinkelbygnad.

Några år senare sålde Albert till brodern Gustav Petersson, gift med Greta. De har fastat in tomtområdet och är nuvarande ägare. G. Petersson har arbetat med lite av varje, men har inom socknen gjort sig mäst känd såsom en kunnig trädgårdsskötare – men nu är han penssionerad.”

1936 löser Gustaf Pettersson in fastigheten enligt ensittarlagen (se första artikeln om Vanserums malm). Gustaf, som var född i Gärdslösa, dog i Runsten 1997. Hans dotter Gerty ärvde huset och sålde det år 2000 till de nuvarande ägarna Jan-Sture och Ingela Karlsson, som har det som sommarbostad.

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler