Vandringsleden Borg till Borg – vem ansvarar?
Efter två mycket snörika vintrar gick ryktet att vissa delar av vandringsleden mellan Gråborg och Ismantorp var svårframkomlig. En tjänsteman inom fritidsförvaltningen i Mörbylånga kommun hade fått klagomål från personer som gett sig ut på leden och hon tog sitt ansvar och såg till att varnande anslag sattes upp på lämpliga ställen.
Vi var några seniorer från Lopperstad som gav oss ut för att se hur illa det var. Vi startade vid Glömmingevägen och gick söderut mot Åkerby källa. Med viss svårighet gick det att ta sig fram. Där har nu blivit rensat av frivilliga Vanserumsbor.
Vi vände sedan tillbaka till Glömmingevägen för att ge oss in på leden norrut mot Ismantorp borg. Vissa delar av leden består av en skogsväg och där finns inga bekymmer, men före och efter Hors brunn var det eländigt, men vi kunde ta oss fram och fortsatte fast beslutna att ta oss till Ismantorp. Med facit i hand kanske vi skulle ha vänt där…
Efter den snåriga vägen från Hors brunn kom vi till den ganska nyligen färdigställda skogsvägen, där vi kunde andas ut innan vi gav oss in i den djungelliknande naturen igen. Nu blev det näst intill omöjligt att ta sig fram och samtidigt ha kontroll över vart leden tog vägen. Vi hade behövt någon med machete framför oss! Vi fick krypa under grenar/träd, kliva över stockar och vandra omvägar för att över huvud taget ta oss vidare.
När vi äntligen kom fram till Kaffestugan vid Ismantorp var vi så slut och utpumpade som vi aldrig tidigare varit.
Vi hade kommit överens om att ringa anhörig på mobilen för att bli hämtade vid Ismantorp, men ingen av våra tre mobiler fungerade där. När vi kom ut till parkeringen fann vi till vår glädje en bil med ett äldre par i vår ålder, som vi fick lifta med ut till Högsrumsvägen. Paret skulle västerut och vi åt öster. Därifrån fungerade en av våra mobiler och vi fick skjuts hem.
Efter denna ”utflykt” kontaktades Länsstyrelsen i Kalmar, de står som avsändare till en av de broschyrer som florerar bland turisterna – men det var inte deras ansvar, de skötte enbart om naturvårdsområdena. Det var som att slå huvudet i väggen, det var kommunens ansvar ansåg de.
Varpå vi kontaktade Borgholms kommun i frågan, vilket flera redan gjort före oss. Fick då kontakt med Christer Petersson, som menade att det var Runsten som tagit initiativet till leden och att ansvaret skulle ligga på Runsten! Frågan var då vems ansvaret var om någon person gav sig ut på leden och skadade sig? Eftersom det inte fanns mobiltäckning, kunde denne någon ligga och dö i Mittlandsskogen.
Christer Petersson lovade att han skulle undersöka saken och i dagsläget, dvs september 2011, väntar vi på en karta över vilka som äger skogen där leden går fram mellan Glömmingevägen och Ismantorp borg. Skogsägarna måste ge sitt tillstånd för att kommunen ska kunna göra leden framkomlig igen.
Förhoppningsvis får vi leden vandringsduglig till nästa vår och ett klarläggande om vem som har det framtida ansvaret för leden.
Text och foto: Monica Holm
