Äggröran kickar igång!

Nu har förberedelserna för årets stora Äggröra dragit igång på allvar. I söndags 27 februari var det kick-off med stormöte i Rungården. Här avslöjades också vem som blir årets artist vid avslutningskonserten i kyrkan: CajsaStina Åkerström.

Äggrörans projektledare Leif Rydberg hade spänt ett klädstreck tvärs över scenen i Rungården och på sträcket dinglade en mängd lappar – en lapp för varje aktivitet som efterlyste medhjälpare.

Och medhjälpare fick man – många av det 40-tal runstensbor som kommit anmälde sig direkt. Allt från gamla kända namn till nya entusiaster antecknade sig på listorna. Men än finns det plats för alla som vill vara med i det stora härliga gäng, som får Äggröran att bli en succé.

Tältresare, bullbakare, blomsterdekoratör, äggtävlingsledare är bara några smakprov på vad man kan hjälpa till med. Hör av dig till Leif Rydberg på 070-214 87 11 och var med om en jättekul påskafton!

Läs också Ragnhild Oxhagens stora artikel i Ölandsbladet. Klicka på länken nedan så får du sidan i pdf-format.

Husarens väg 4, Vanserum 12:1

Husen på Vanserums malm, del 5

Vi har nu kommit halvvägs in på malmen. Här delar sig vägen: Grindmossevägen böjer av söderut och åt väster går Husarens väg.

Längs Husarens väg finns tre platser där respektive Fina, Husaren och Tilda en gång har bott. Det finns mycket att berätta om dessa tre! I dag bebos platserna av familjerna Björkman, Kaldner respektive Johansson. Längre västerut utmed skogsgatan ligger dessutom fyra sommarställen.

Vi börjar vid Vanserum 12:1 , Husarens väg 4. Dess förste ägare var förmodligen en kringvandrande skomakare vid namn Lars-Johan Nilsson. Han var född 1836 som oäkta son till Maria Hansdotter från Norra Bäck. Hon kallas helt frankt ”lösdrifverska” i husförhörslängden.

1845 gifter sig Maria Hansdotter med Nils Peter Andersson, och kanske är det han som är far till Lars-Johan – eller så fick Lars-Johan helt enkelt heta Nilsson efter honom. Det var nämligen vanligt på 1800-talet att ett oäkta barn fick den senare makens efternamn, även om det inte var hans barn.

1864, 28 år gammal, tar Lars-Johan Ingrid Maria Olsdotter till brud. De får med tiden två söner: Fredrik Sture som for till Amerika 1896, och Gustaf Uno.

Någon gång på 1900-talets början tas huset över av snickaren Fredrik Elgström, bror till Olof och Gustav från den kända snickarfamiljen på malmen (se förra artikeln i vår serie). Fredrik, som var född på malmen 1836, blev först sjöman som sin far Peter. Efter att ha varit till sjöss några år kommer han 1859 hem till Vanserum igen. Fyra år senare gifter han sig med Maria Larsdotter och flyttar till Gärdslösa. Enligt folkbokföringen från år 1900 är han snickare och mjölnare i Sättra, efternamnet stavas då Ellström, innan han flyttar tillbaka till Vanserums malm.

Efter Fredrik ägdes platsen av Josefina Andersson. Hon var född i Runsten 1873 och dog 90 år gammal i Spjutterum 1963.

Om Fredrik, Josefina och övriga ägare till Vanserum 12:1 berättar målarmästare Gustav Larsson så här:

”På ålderdomen fick Fredrik Elgström en kvinna till sig som hette Josefina Andersson, vilken skötte honom tills hans död. Josefina fick för detta ärva platsen.

Fina, som hon mestadels fick heta, var ogift, men hon hade fyra barn. En son, som hette Karl och bodde hemma hos Fina i några år, var jordbruksarbetare och så köpte han Västra nabben av Ragnar Olsson, som hade köpt den tillbaka till gården av Fridolf Olsson.

Karl, eller Finas Karl som han mestadels fick heta, hade en häst och två kor. Men så gifte sig Karl med Irma Rosander från Småland, som var Rudolf Peterssons sista jungfru. Sedan var Karl ute på olika håll och arrenderade gårdar och då sålde han Nabben tillbaka igen till Ragnar Olsson, så nu är den betesvall.

När Fina A slutade såldes platsen genom auktion till en pensionär, Gustav Franzén. Efter Franzéns död så övertog en son platsen och har den nu till sommarstuga.”

Så långt Målar-Gustav och hans fantastiska kom-ihåg för personer och platser. Vi kan komplettera hans berättelse med att Vanserum 12:1 senare ägts av Alf Fransson. Nuvarande ägare är Anna Maria Björkman, som köpte huset 1980.

I nästa del i vår serie berättar vi bland annat om mannen som fått ge namn till Husarens väg!

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 3

I den tredje delen av vår serie om husen på Vanserums malm stannar vi till vid Vanserum 7:1, Grindmossevägen 13. Vi låter Gustav Larsson, Målar-Gustav, berätta och behåller som vanligt hans stavning:

”Den här platsen ligger på andra sidan vägen och där var en mycket lång, låg stuga och – som på nästan alla platser – ladugård och lada. Där bodde en skomakare som hette Johan Eriksson.

Det var på den tiden då skomakarna gick ikring i gårdarna och arbetade med sko och seldon. Johans hustru hette Ida och de hade tre flickor, av vilka de två äldsta reste till Amerika. Den yngsta hette Ädla som lärde sig till lärarinna och stannade hemma i Sverige.”

Från husförhörslängder får vi reda på mer om skomakaren Johan: han föddes 1849 i Södra Runsten och även fadern, Erik Persson, var skomakare. 28 år gammal flyttar Johan hemifrån till Norra Bäck och gifter sig med den nästan tio år äldre änkan Ida Wickström. Ida hade kommit till Norra Bäck 1870 för att gifta sig med den 37 år äldre (!) Nils Andersson. Nils dör dock sex år senare och äktenskapet var barnlöst.

Men Ida får nu alltså en rask yngling till make och resultatet blir tre döttrar. Den yngsta, Edla, som inte emigrerade till USA, förblev ogift och dog i Södra Runsten 1963.

Ida själv kom från Ullevi och hennes farfar var matros. I släkten fanns även en styrman och en volontär, därav det något ovanliga namnet Wickström. Sjömän, båtsmän, hantverkare och andra yrkesmän tog förr ett annat släktnamn i stället för det vanliga -son eller -dotter namnet.

Vi låter Målar-Gustav fortsätta sin berättelse:

”Efter John Eriksson kom Fridolf Olsson och hans mor. Fridolf var gift med Gunborg från Lerkaka och deras äktenskap var barnlöst. Han var en mycket mekanisk man. Fridolf hade västra nabben, så de hade häst och två kor, samt därtill så var han möllare på Spjuterumskvarnen. Fridolf hade bygt en ny lada, men så år 1927 flyttade de till Spjuterum där de bygt sig en ny villa och då flyttade han ladan dit till cykelverkstad.

Den vackra stugan såldes till Albert Petersson (Stora Albert), gift med Aina som sedan rev den och bygde upp en vinkelbygnad.

Några år senare sålde Albert till brodern Gustav Petersson, gift med Greta. De har fastat in tomtområdet och är nuvarande ägare. G. Petersson har arbetat med lite av varje, men har inom socknen gjort sig mäst känd såsom en kunnig trädgårdsskötare – men nu är han penssionerad.”

1936 löser Gustaf Pettersson in fastigheten enligt ensittarlagen (se första artikeln om Vanserums malm). Gustaf, som var född i Gärdslösa, dog i Runsten 1997. Hans dotter Gerty ärvde huset och sålde det år 2000 till de nuvarande ägarna Jan-Sture och Ingela Karlsson, som har det som sommarbostad.

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 4

Vi har nu kommit fram till Vanserum 9:1, Grindmossevägen 18.

I över 100 år präglades livet på Vanserums malm av släkten Elgström. Gustav Larsson nämner släkten flera gånger i sina berättelser och talar om att bröderna Elgström var duktiga snickare.

Det började med matrosen Peter Elgström, som kom till Vanserums malm från Möllstorp 1811. Den siste var hans yngste son Gustav, som dog 1920.

Peter Elgström kom till malmen för att gifta sig med Anna Andersdotter.  I husförhörslängden från 1811 ser det ut som om Peter och Anna bosatte sig på den plats som Annas föräldrar, Lisa och Anders Nilsson, ägde. Förmodligen är detta nuvarande Vanserum 9:1, men det finns inga bevis.

Med Anna fick Peter tre döttrar samt sonen Olof, som är en av de tre omtalade snickarna och som bevisligen ägde Vanserum 9:1 fram till ca 1890. När Anna dör gifter Peter om sig, men även andra hustrun går bort och Peter gifter sig för tredje gången, nu med Maria Persdotter. Paret får två döttrar och två söner, Fredrik och Gustav, som är de andra två omtalade snickarna på malmen. Fredrik ägde huset som idag är Vanserum 12:1 och Gustav huset som idag är Vanserum 10:1.

Så här berättar Gustav Larsson om Vanserum 9:1:

”Den fjärde platsen på Malmen skiljer sig mycket i byggnationen från de övriga platserna, Denna är inbyggd som de öländska gårdarna var förr i tiden – den är med en liten portingång samt med dubbla portar åt bygatan samt är bevarad i den gamla stilen.

Till denna plats fanns en liten finmjölskvarn – där fick byns och närliggande byar sin siktmått malen, vetemjöl, rågsikt och fint kornmjöl. Till fram på 1890-talet eller däromkring ägdes denna plats av Olof Elgström, som var en av de stora snickarkunniga Elgström-släkterna på Vanserums Malm. Olof Elgström var vist känd för att hålla sig mycket vid tinget och prossessa.

Någon gång runt 1883 gifte undertecknads far Per Larsson sig första gången med Olof Elgströms dotter Anna. De övertog senare platsen och O. Elgström med familj flyttade till Norra Möckleby.

På den tiden var den förut omtalade Bonabben i Vanserumsmarken på förpantningskontrakt under fyrtionio år till denna plats – så de födde häst och två-tre nötkreatur.

Min far var i huvudsak sjöman och var till sjöss i tio år, Men när så den förste postångaren Öland började traden om vintrarna mellan Öland och Sveriges fastland, som det då hette, så började min far där. Han var där i trettiotre vintrar såsom andre maskinist, vilken befattning han skötte och för vilken han erhöll prisbelöning från dåvarande Drottning Viktoria.

På den tiden fanns det inga tåg eller andra kommunikationer, utan det var till att gå mellan Vanserum och Färjestaden. Far talade om det hände ibland när det var hårda vintrar och han var hemma och hälsade på – han kunde komma sent på kvällen och sedan gå tillbaka tidigt morgonen efter.

Min far sålde sedan denna plats eller, som det står i kontraktet, huslägenheten den 23 september 1897 för en summa stor 800 kr till Johan Alfred Olsson. Då var Alfred Olsson ung och ogift och bodde tillsammans med sin mor.

Alfreds far var Nabb-Johan, vilken reste till Tyskland innan pojken föddes och kom aldrig tillbaka. Alfred gifte sig med Jenny, som i början gick under namnet ”Prästpigan” från Norra Möckleby. Hon var nämligen Prosten Åstrands tjänsteflicka i många år. Jenny och Alfred fick en son som heter Gillis som nu äger platsen. Han har nu fastat in jord både till denna plats och den s. k. Smedplatsen. Men kvarnen tog Alfred kull för många år sedan. I fyrtio år arbetade Alfred Olsson i södra gården i Norra Bäck.”

Så långt Målar-Gustavs berättelse. Alfred Olsson går bort 1941 och Jenny äger ensam huset fram till 1971, då även Jenny dör och sonen Gillis tar över. Men redan 1949 hade Gillis Olsson löst in marken, 10 635 kvadratmeter, enligt ensittarlagen för 1 500 kronor.

I början på 70-talet, sedan Gillis ärvt fastigheten, styckade han av och sålde tre tomter från Vanserum 9:1. På dessa tomter, Vanserum 9:2, 9:3 och 9:4, byggdes senare fritidshus – mer om dessa längre fram i vår serie.

Gillis testamenterade sin fastighet till Svenska Kyrkans Mission, som ärvde den vid hans bortgång 1994. Sedan 1995 ägs och vårdas den vackra gården av Annika och Leif Åsman, som här har sitt året runt-boende sedan de flyttat från Nybro.

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 2

Grindmossevägen 20

Grindmossevägen 20

Efter de första två platserna, mamsell Molins och Långens hus, fortsätter vi söderut till Vanserum 8:2, Grindmossevägen 20.

Här hittar vi ett av det sena 1900-talets nybyggen på malmen. Här bor sedan 1980 Leif och Ros-Marie Rydberg.

Leif är son till Helge och Asta Rydberg, som bodde på Vanserum 8:1, ”Långplatsen” (se föregående artikel). Tomten avstyckades från 8:1 och Leif köpte den av sin far. Huset är familjens året runt-bostad sedan dess.

På andra sidan vägen mittemot ligger ett fritidshus från 1967, men här fanns gammal bebyggelse fram till ca 1928. Tomten heter Vanserum 6:13, kallad målarehorvan, och adressen är Grindmossevägen 17.

Tomtens förste ägare var möjligen Lars Johan Gabrielsson och Ingrid Gudmundsdotter, följda av målaren Vicktor Svensson. Vi låter Gustav Larsson, Målar-Gustav, berätta och som vanligt behåller vi hans stavning:

Grindmossevägen 17

Grindmossevägen 17

”Den tredje platsen på andra sidan gatan är den som nu kallas målarehorvan efter dess ägare målaren Vicktor Svensson. År 1928 rev han boningshuset och flyttade det till Köpingsvik och ladan köpte Harald Andersson, Lopperstad och finnes kvar där.

Före målaren var det Gabrielsson och Ingrid som ägde den platsen. Där var den omtalade porslinshandeln och liten speceriaffär. Gabrielsson arbetade på en porslinsfabrik i Stockholm och fick där köpa in en del sekunda och billigt porslin. Hustrun Ingrid skötte affären och det kom folk långväga ifrån och handlade porslin där.

Sedan har Rune Nilsson i Stockholm (född i Norra Bäck) uppfört en sommarstuga med infastad tomt på området.”

Så långt Målar-Gustav. 1967-1984 ägde Rune Nilsson fastigheten, som därefter fram till 2007 övergick i Edvin Öbergs ägo som permanentbostad.

2007 köptes huset av Pia och Mikael Johansson, Lund, som sommarbostad.

Att det fanns porslinsaffär på malmen bekräftas av flera. Låt oss titta närmare på Gabrielsson, en av dem som för över hundra år sedan präglade livet på malmen. Med hjälp av Runstens kyrkoböcker får vi veta en hel del.

Lars Johan Gabrielsson var född 1845 i Vanserum. Hans föräldrar var Gabriel Persson och Kerstin Andersdotter på Vanserum nr 1. Fadern dör när Lars Johan bara är fyra år och hans mor när han är sju. Fram till moderns död 1852 samsades på Vanserum nr 1 Lars Johan och hans två syskonen med barnen från fadern Gabriel Perssons första äktenskap med Brita Jonsdotter.

Gården sköttes förmodligen sedan länge av Britas äldste son Anders och hans syster Kajsa Lena. Men när både Anders far, mor och styvmor var döda blev Anders Gabrielsson själv husbonde och då splittrades familjen.

Nu börjar en flyttkarusell för lille Lars Johan. Sju år gammal kommer han först till sin morbror Sven Andersson på Lerkaka nr 6, tre år senare, 1855, fick han flytta vidare till moster Kajsa Lena Andersdotter på Norra Runsten nr 4. Efter ytterligare tre år är det dags igen, denna gång till morbror Lars Andersson på Norra Runsten nr 1, där hans yngre syster Brita Stina fanns sedan 1852.

Efter ytterligare en treårsperiod blir Lars Johan år 1861, nu 16 år, dräng på Åkerby nr 2. Efter några månader i Stockholm året därpå är han tillbaka i Vanserum, nu som dräng hos halvbrodern Anders.

Därefter hann han vara dräng i Torslunda 1864, jobba i Kalmar 1865, Bjärby nr 1 1866 och bli inhyses i Södra Runsten 1867. Där gifter han sig med Brita Lisa Nilsdotter och de får en son 1871.

Hela familjen flyttade 1874 till Stockholm, Adolf Fredriks församling, där Gabrielsson tydligen arbetade på porslinsfabrik. Här lades förmodligen grunden till den senare porslinsaffären i Vanserum.

I Stockholm föddes ytterligare tre barn. 1882 flyttade familjen tillbaka till Öland och bodde återigen hos halvbrodern Anders på Vanserum nr 1 – eller byggdes kanske huset på malmen då?

1894 dog hustrun Brita Lisa och följande år gifte sig Lars Johan om sig med Ingrid Gudmundsdotter. De hade inga barn, men en fosterdotter – Lars Johan hade ju själv vuxit upp som fosterbarn. I hushållet bodde även en av Lars Johans döttrar från första äktenskapet, enligt kyrkoboken var hon ”idiot”.

När den första stugan på Vanserum 6:13 byggdes vet vi inte. Kanske var det när Lars Johan flyttade hen till Öland från Stockholm, kanske var det redan hans far som byggde huset.

Fadern Gabriel Persson kom från Lerkaka till Jon Andersson på Vanserum nr 1 för att arbeta som dräng, gifte sig  med Jons enda barn Brita och övertog gården. Jon Andersson blev då undantagsman. Kanske byggdes stugan på malmen redan då?

En annan fråga är vilken av dagens gårdar var Vanserum nr 1? Här krävs det mer forskning – eller är det någon av läsarna som vet?

Källor:

Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kykroböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Bjärbybadet på Facebook

Runstens Hembygdsf. på Facebook

Äggröran på Facebook