• Om runsten

Husen på Vanserums malm, del 3

I den tredje delen av vår serie om husen på Vanserums malm stannar vi till vid Vanserum 7:1, Grindmossevägen 13. Vi låter Gustav Larsson, Målar-Gustav, berätta och behåller som vanligt hans stavning:

”Den här platsen ligger på andra sidan vägen och där var en mycket lång, låg stuga och – som på nästan alla platser – ladugård och lada. Där bodde en skomakare som hette Johan Eriksson.

Det var på den tiden då skomakarna gick ikring i gårdarna och arbetade med sko och seldon. Johans hustru hette Ida och de hade tre flickor, av vilka de två äldsta reste till Amerika. Den yngsta hette Ädla som lärde sig till lärarinna och stannade hemma i Sverige.”

Från husförhörslängder får vi reda på mer om skomakaren Johan: han föddes 1849 i Södra Runsten och även fadern, Erik Persson, var skomakare. 28 år gammal flyttar Johan hemifrån till Norra Bäck och gifter sig med den nästan tio år äldre änkan Ida Wickström. Ida hade kommit till Norra Bäck 1870 för att gifta sig med den 37 år äldre (!) Nils Andersson. Nils dör dock sex år senare och äktenskapet var barnlöst.

Men Ida får nu alltså en rask yngling till make och resultatet blir tre döttrar. Den yngsta, Edla, som inte emigrerade till USA, förblev ogift och dog i Södra Runsten 1963.

Ida själv kom från Ullevi och hennes farfar var matros. I släkten fanns även en styrman och en volontär, därav det något ovanliga namnet Wickström. Sjömän, båtsmän, hantverkare och andra yrkesmän tog förr ett annat släktnamn i stället för det vanliga -son eller -dotter namnet.

Vi låter Målar-Gustav fortsätta sin berättelse:

”Efter John Eriksson kom Fridolf Olsson och hans mor. Fridolf var gift med Gunborg från Lerkaka och deras äktenskap var barnlöst. Han var en mycket mekanisk man. Fridolf hade västra nabben, så de hade häst och två kor, samt därtill så var han möllare på Spjuterumskvarnen. Fridolf hade bygt en ny lada, men så år 1927 flyttade de till Spjuterum där de bygt sig en ny villa och då flyttade han ladan dit till cykelverkstad.

Den vackra stugan såldes till Albert Petersson (Stora Albert), gift med Aina som sedan rev den och bygde upp en vinkelbygnad.

Några år senare sålde Albert till brodern Gustav Petersson, gift med Greta. De har fastat in tomtområdet och är nuvarande ägare. G. Petersson har arbetat med lite av varje, men har inom socknen gjort sig mäst känd såsom en kunnig trädgårdsskötare – men nu är han penssionerad.”

1936 löser Gustaf Pettersson in fastigheten enligt ensittarlagen (se första artikeln om Vanserums malm). Gustaf, som var född i Gärdslösa, dog i Runsten 1997. Hans dotter Gerty ärvde huset och sålde det år 2000 till de nuvarande ägarna Jan-Sture och Ingela Karlsson, som har det som sommarbostad.

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 4

Vi har nu kommit fram till Vanserum 9:1, Grindmossevägen 18.

I över 100 år präglades livet på Vanserums malm av släkten Elgström. Gustav Larsson nämner släkten flera gånger i sina berättelser och talar om att bröderna Elgström var duktiga snickare.

Det började med matrosen Peter Elgström, som kom till Vanserums malm från Möllstorp 1811. Den siste var hans yngste son Gustav, som dog 1920.

Peter Elgström kom till malmen för att gifta sig med Anna Andersdotter.  I husförhörslängden från 1811 ser det ut som om Peter och Anna bosatte sig på den plats som Annas föräldrar, Lisa och Anders Nilsson, ägde. Förmodligen är detta nuvarande Vanserum 9:1, men det finns inga bevis.

Med Anna fick Peter tre döttrar samt sonen Olof, som är en av de tre omtalade snickarna och som bevisligen ägde Vanserum 9:1 fram till ca 1890. När Anna dör gifter Peter om sig, men även andra hustrun går bort och Peter gifter sig för tredje gången, nu med Maria Persdotter. Paret får två döttrar och två söner, Fredrik och Gustav, som är de andra två omtalade snickarna på malmen. Fredrik ägde huset som idag är Vanserum 12:1 och Gustav huset som idag är Vanserum 10:1.

Så här berättar Gustav Larsson om Vanserum 9:1:

”Den fjärde platsen på Malmen skiljer sig mycket i byggnationen från de övriga platserna, Denna är inbyggd som de öländska gårdarna var förr i tiden – den är med en liten portingång samt med dubbla portar åt bygatan samt är bevarad i den gamla stilen.

Till denna plats fanns en liten finmjölskvarn – där fick byns och närliggande byar sin siktmått malen, vetemjöl, rågsikt och fint kornmjöl. Till fram på 1890-talet eller däromkring ägdes denna plats av Olof Elgström, som var en av de stora snickarkunniga Elgström-släkterna på Vanserums Malm. Olof Elgström var vist känd för att hålla sig mycket vid tinget och prossessa.

Någon gång runt 1883 gifte undertecknads far Per Larsson sig första gången med Olof Elgströms dotter Anna. De övertog senare platsen och O. Elgström med familj flyttade till Norra Möckleby.

På den tiden var den förut omtalade Bonabben i Vanserumsmarken på förpantningskontrakt under fyrtionio år till denna plats – så de födde häst och två-tre nötkreatur.

Min far var i huvudsak sjöman och var till sjöss i tio år, Men när så den förste postångaren Öland började traden om vintrarna mellan Öland och Sveriges fastland, som det då hette, så började min far där. Han var där i trettiotre vintrar såsom andre maskinist, vilken befattning han skötte och för vilken han erhöll prisbelöning från dåvarande Drottning Viktoria.

På den tiden fanns det inga tåg eller andra kommunikationer, utan det var till att gå mellan Vanserum och Färjestaden. Far talade om det hände ibland när det var hårda vintrar och han var hemma och hälsade på – han kunde komma sent på kvällen och sedan gå tillbaka tidigt morgonen efter.

Min far sålde sedan denna plats eller, som det står i kontraktet, huslägenheten den 23 september 1897 för en summa stor 800 kr till Johan Alfred Olsson. Då var Alfred Olsson ung och ogift och bodde tillsammans med sin mor.

Alfreds far var Nabb-Johan, vilken reste till Tyskland innan pojken föddes och kom aldrig tillbaka. Alfred gifte sig med Jenny, som i början gick under namnet ”Prästpigan” från Norra Möckleby. Hon var nämligen Prosten Åstrands tjänsteflicka i många år. Jenny och Alfred fick en son som heter Gillis som nu äger platsen. Han har nu fastat in jord både till denna plats och den s. k. Smedplatsen. Men kvarnen tog Alfred kull för många år sedan. I fyrtio år arbetade Alfred Olsson i södra gården i Norra Bäck.”

Så långt Målar-Gustavs berättelse. Alfred Olsson går bort 1941 och Jenny äger ensam huset fram till 1971, då även Jenny dör och sonen Gillis tar över. Men redan 1949 hade Gillis Olsson löst in marken, 10 635 kvadratmeter, enligt ensittarlagen för 1 500 kronor.

I början på 70-talet, sedan Gillis ärvt fastigheten, styckade han av och sålde tre tomter från Vanserum 9:1. På dessa tomter, Vanserum 9:2, 9:3 och 9:4, byggdes senare fritidshus – mer om dessa längre fram i vår serie.

Gillis testamenterade sin fastighet till Svenska Kyrkans Mission, som ärvde den vid hans bortgång 1994. Sedan 1995 ägs och vårdas den vackra gården av Annika och Leif Åsman, som här har sitt året runt-boende sedan de flyttat från Nybro.

Källor: Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kyrkoböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 2

Grindmossevägen 20

Grindmossevägen 20

Efter de första två platserna, mamsell Molins och Långens hus, fortsätter vi söderut till Vanserum 8:2, Grindmossevägen 20.

Här hittar vi ett av det sena 1900-talets nybyggen på malmen. Här bor sedan 1980 Leif och Ros-Marie Rydberg.

Leif är son till Helge och Asta Rydberg, som bodde på Vanserum 8:1, ”Långplatsen” (se föregående artikel). Tomten avstyckades från 8:1 och Leif köpte den av sin far. Huset är familjens året runt-bostad sedan dess.

På andra sidan vägen mittemot ligger ett fritidshus från 1967, men här fanns gammal bebyggelse fram till ca 1928. Tomten heter Vanserum 6:13, kallad målarehorvan, och adressen är Grindmossevägen 17.

Tomtens förste ägare var möjligen Lars Johan Gabrielsson och Ingrid Gudmundsdotter, följda av målaren Vicktor Svensson. Vi låter Gustav Larsson, Målar-Gustav, berätta och som vanligt behåller vi hans stavning:

Grindmossevägen 17

Grindmossevägen 17

”Den tredje platsen på andra sidan gatan är den som nu kallas målarehorvan efter dess ägare målaren Vicktor Svensson. År 1928 rev han boningshuset och flyttade det till Köpingsvik och ladan köpte Harald Andersson, Lopperstad och finnes kvar där.

Före målaren var det Gabrielsson och Ingrid som ägde den platsen. Där var den omtalade porslinshandeln och liten speceriaffär. Gabrielsson arbetade på en porslinsfabrik i Stockholm och fick där köpa in en del sekunda och billigt porslin. Hustrun Ingrid skötte affären och det kom folk långväga ifrån och handlade porslin där.

Sedan har Rune Nilsson i Stockholm (född i Norra Bäck) uppfört en sommarstuga med infastad tomt på området.”

Så långt Målar-Gustav. 1967-1984 ägde Rune Nilsson fastigheten, som därefter fram till 2007 övergick i Edvin Öbergs ägo som permanentbostad.

2007 köptes huset av Pia och Mikael Johansson, Lund, som sommarbostad.

Att det fanns porslinsaffär på malmen bekräftas av flera. Låt oss titta närmare på Gabrielsson, en av dem som för över hundra år sedan präglade livet på malmen. Med hjälp av Runstens kyrkoböcker får vi veta en hel del.

Lars Johan Gabrielsson var född 1845 i Vanserum. Hans föräldrar var Gabriel Persson och Kerstin Andersdotter på Vanserum nr 1. Fadern dör när Lars Johan bara är fyra år och hans mor när han är sju. Fram till moderns död 1852 samsades på Vanserum nr 1 Lars Johan och hans två syskonen med barnen från fadern Gabriel Perssons första äktenskap med Brita Jonsdotter.

Gården sköttes förmodligen sedan länge av Britas äldste son Anders och hans syster Kajsa Lena. Men när både Anders far, mor och styvmor var döda blev Anders Gabrielsson själv husbonde och då splittrades familjen.

Nu börjar en flyttkarusell för lille Lars Johan. Sju år gammal kommer han först till sin morbror Sven Andersson på Lerkaka nr 6, tre år senare, 1855, fick han flytta vidare till moster Kajsa Lena Andersdotter på Norra Runsten nr 4. Efter ytterligare tre år är det dags igen, denna gång till morbror Lars Andersson på Norra Runsten nr 1, där hans yngre syster Brita Stina fanns sedan 1852.

Efter ytterligare en treårsperiod blir Lars Johan år 1861, nu 16 år, dräng på Åkerby nr 2. Efter några månader i Stockholm året därpå är han tillbaka i Vanserum, nu som dräng hos halvbrodern Anders.

Därefter hann han vara dräng i Torslunda 1864, jobba i Kalmar 1865, Bjärby nr 1 1866 och bli inhyses i Södra Runsten 1867. Där gifter han sig med Brita Lisa Nilsdotter och de får en son 1871.

Hela familjen flyttade 1874 till Stockholm, Adolf Fredriks församling, där Gabrielsson tydligen arbetade på porslinsfabrik. Här lades förmodligen grunden till den senare porslinsaffären i Vanserum.

I Stockholm föddes ytterligare tre barn. 1882 flyttade familjen tillbaka till Öland och bodde återigen hos halvbrodern Anders på Vanserum nr 1 – eller byggdes kanske huset på malmen då?

1894 dog hustrun Brita Lisa och följande år gifte sig Lars Johan om sig med Ingrid Gudmundsdotter. De hade inga barn, men en fosterdotter – Lars Johan hade ju själv vuxit upp som fosterbarn. I hushållet bodde även en av Lars Johans döttrar från första äktenskapet, enligt kyrkoboken var hon ”idiot”.

När den första stugan på Vanserum 6:13 byggdes vet vi inte. Kanske var det när Lars Johan flyttade hen till Öland från Stockholm, kanske var det redan hans far som byggde huset.

Fadern Gabriel Persson kom från Lerkaka till Jon Andersson på Vanserum nr 1 för att arbeta som dräng, gifte sig  med Jons enda barn Brita och övertog gården. Jon Andersson blev då undantagsman. Kanske byggdes stugan på malmen redan då?

En annan fråga är vilken av dagens gårdar var Vanserum nr 1? Här krävs det mer forskning – eller är det någon av läsarna som vet?

Källor:

Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runstens kykroböcker

Foto: Siegfried Hessler

Redigering: Christina Edler

Husen på Vanserums malm, del 1

Målarmästare Gustav Larsson, som gick bort 2003, var en känd och aktad profil i Runsten. Han var en skicklig yrkesman och samtidigt mycket intresserad av sin hembygd. Till glädje för senare generationer dokumenterade han sina kunskaper – en del finns t ex publicerat i Runstens sockenbok.

Målar-Gustav bodde en tid på Vanserums malm och han har dokumenterat malmens alla fastigheter med ägare så långt tillbaka det varit möjligt. Siegfried Hessler, en av malmens nutida invånare, fick dokumentationen av Målar-Gustav och Siegfried har uppdaterat Gustavs lista och därmed fortsatt hans gärning.

I en serie kommer vi att publicera de båda herrarnas berättelse om husen på Vanserums malm. Här kommer första delen.

Bebyggelsen av Vanserums malm började förmodligen redan på 1700-talet, men de flesta av dagens äldre hus tillkom på 1800-talet. Fler hus byggdes under 1900-talet och om- och tillbyggnader har gjorts under vårt sekel.

All mark ägdes från början antigen av Vanserums by eller av en enskild gård. Från och med 1918 fanns möjligheten att förvärva marken enligt ensittarlagen. Denna möjlighet utnyttjades av alla på Vanserums malm.

Ensittarlagen bestämde att den som ägde ett eget hem på mark som ägdes av någon annan fick rätt att friköpa marken under vissa förutsättningar, även om markägaren motsatte sig detta. Två villkor måste vara uppfyllda:

– Boningshusets värde måste uppgå till minst en fjärdedel av markens och byggnadernas sammanlagda värde.

– Markområdet måste ha varit ur markägarens besittning i minst tio år, eller upplåten till nyttjaren med sådana villkor att den skulle förbli i dennes besittning i minst tio år.

När lagen infördes beräknades den beröra omkring 100 000 hushåll. Vid slutet av 1960-talet hade antalet berörda hushåll sjunkit till ca 6 000 och lagen ansågs ha fyllt sin sociala funktion. Lagen upphörde att gälla 1976.

Så här skriver Gustav Larsson om Vanserum 13:1, Grindmossevägen 24. Vi bibehåller hans stavning.

”Kommer man till malmen den gamla vägen kommer man över en gammal valvad stenbro över västra Vanserums-kanalen i Grindmossen. Nu går det nyanlagd väg bakanför malmen till Bäckbyarna.

På den första platsen bodde en gång i tiden lärarinnan Mamsell Molin, som lärde barn att läsa till början med i sitt hem. När skolan i Runsten blev bygd år 1895 så var hon dess första lärarinna.

Denna plats har skiftat ägare flera gånger. Den har ägts av bl. a. Hilda Olsson (Erikdanielhilda), för att inte förglömma Johan Teodor Karlsson eller Kungen, vilket han vanligen kallades, och hans hustru Augusta som var frälsningssoldat. Karlsson var kan man säga ett stort original.”

I Runstens sockenbok berättar Gustav Larsson följande om Kungen:

”Karlsson var en mycket ekonomisk man, men en stor humorist. Han hade för det mesta ett munspel i fickan och när han mötte några små barn så spelade och dansade han för dem. Efter hans klädsel att döma var ekonomin väldigt dålig, men så var ej fallet.

En dag berättade Kungen för mig: – När jag ska till Kalmar så cyklar jag till Färjestaden. När jag så åker på båten och styrman kommer och säljer biljetter har jag en gammal portmonnä, som jag vänder ut och in – då går styrman, han ser att jag är fattig å jag ser sån ut.

Jag svarade: – Det är lureri av en förmögen man! Då skrattar Kungen och går.”

I slutet av 1940-talet köptes huset av Per och Charlotta Svensson, föräldrar till Asta Rydberg, som kom att äga grannfastigheten Vanserum 8:1. 1970 såldes huset som sommarbostad till Berndt och Ann-Marie Andersson. Berndt, som ensam ägt huset sedan 1981, avled helt nyligen.

Vi låter Målar-Gustav fortsätt att berätta om Vanserum 8:1, Grindmossevägen 22:

”Nästa plats ligger mitt för Grindmossen, där båtsman Anders Petter Lång bott en gång i tiden. Detta huset är uppbyggt av Lången och en som kallades för Kitt Karl, dessa två män byggde huset tillsammans innerymmande två kök, två rum och en förstuga. Så var det fyra stycken stenspisar i huset, därav en med bakugn.

Lången blev änkeman mycket tidigt, men gifte om sig. En av hans fruar var mycket sjuk och var sängliggande i nära 20 år.”

I Runstens sockenbok kan vi läsa att Lången vid ett tillfälle fick ett långväga brev från en ungdomskamrat som flyttat till Australien. Adressen täckte hela kuvertet och löd:

”F.d. båtsman A P Lång har tjänat kofferdist en gång,

På örlogsskepp i stormig våg han drog och fjärran länder såg.

I Vanserums by om rätt jag minns, han ensam i sin hydda finns.

Men uti Runstens postkontor där vet man nog var Lången bor.

Öland är hans hemorts namn och Sverige är hans fosterland”.

Brevet kom fram!

 

Åter till Målar-Gustavs historiebeskrivning: 

”Efter Lången köpte en ogift dam platsen och hon hette Manda Petersson, men efter hennes bortgång så köpte den så kallade Timmerman och Kari (August Olsson Timmerman och Karin Helena Andersdotter) platsen år 1924. Timmerman hade flyttat 14 gånger i sitt liv  – han sade att det var bra att flytta för man skakade ur maskmjölet ur möblerna! Våren 1925 så ville Timmerman sälja igen.

Den våren hade mina föräldrar pål (troligen ”bopål”, red. anm.) i Strandtorp i Norra Möckleby. Vi var då hos Timmerman och skulle köpa platsen, det blev ej utan poenger! Han begärde 800 kronor som de själva betalat 1924, men Kari begärde 900 kr. När Kari var arg och ej ville ge sig, då sade han: ”Ja det är ju klart, där är ett stort pionstånd i trädgården föstås.” Det blev affär av med en summa av 860 kronor.

Det bör nämnas att alla platserna på malmen var på byallmänning, alltså på ofri grund. Jag köpte husen av mina föräldrar, Per och Agda Larsson, år 1931.  Senare så fastade jag in jordområdet 0,27 ha för 250 kronor.

År 1931 dog min far och år 1942 sålde jag till Fribytar Olls yngsta son, lastbilscauffören Helge Rydberg, för 2400 kronor. Fastigheten får ännu idag heta Långplatsen.”

Så berättade alltså Målar-Gustav. Helge Rydbergs hustru Asta ärvde fastigheten 1987 efter Helges bortgång. När även Asta gått bort sålde dödsboet fastigheten till Jan-Erik och Anita Bengtsson år 2008.

I nästa avsnitt fortsätter vi Målar-Gustavs och Siegfrieds vandring längs bygatan.

 

Källor: 

Gustav Larssons och Siegfried Hesslers anteckningar

Runsten, en öländsk sockenbok

Wikipedia

Foto: Siegfried Hessler, Christina Edler

Redigering: Christina Edler

Församlingens dopträd fylls av änglar

I början av år 2010 fick församlingen ett dopträd där en ängel med namnet på varje dopbarn  hängs upp och vid årets slut hämtar familjen hem sin ängel.
Till stor glädje fylls trädet på och nu den 22 augusti hänger tretton änglar på grenarna.
Trädet flyttas mellan församlingens tre kyrkor. Kanske varje kyrka skulle ha sitt träd för att inte dop trädet skall skadas vid transporten?
Att så många barn föds och genom dopet tas upp i församlingen är till stor glädje för oss alla.

Bjärbybadet på Facebook

This message is only visible to admins:
Unable to display Facebook posts

Error: Error validating access token: The session has been invalidated because the user changed their password or Facebook has changed the session for security reasons.
Type: OAuthException
Code: 190
Subcode: 460
Click here to Troubleshoot.

Runstens Hembygdsf. på Facebook

This message is only visible to admins:
Unable to display Facebook posts

Error: Error validating access token: The session has been invalidated because the user changed their password or Facebook has changed the session for security reasons.
Type: OAuthException
Code: 190
Subcode: 460
Click here to Troubleshoot.

Äggröran på Facebook

This message is only visible to admins:
Unable to display Facebook posts

Error: Error validating access token: The session has been invalidated because the user changed their password or Facebook has changed the session for security reasons.
Type: OAuthException
Code: 190
Subcode: 460
Click here to Troubleshoot.