Välkommen till Runsten!

--

Sockenbeskrivning om Runsten
Texten är hämtad från Länsstyrelsen i Kalmar

Runstens odlingslandskap

Odlingslandskap med välbevarade radbyar, gärden och betesmarker. Till Vanserum hör en stor och talrik malmbebyggelse och vid Lerkaka finns en av Ölands längsta kvarnrader. Talrika fornlämningar varav husgrundsområden i sjömarkerna samt ett flertal gravfält och två runstenar på Östra landborgen. Den imponerande kyrkobyggnaden och den mycket välbevarade prästgården är båda från 1800-talets förra hälft.

Lerkaka

Lerkaka är den nordligaste byn i Runstens socken som omfattar nio gårdar upprättade som en dubbel radby med bebyggelse på båda sidor av landsvägen. Namnet har ansetts åsyfta den omfattande lertäkt som har använts in i sen tid. Landborgen är här mycket markant och utsikten åt både sjösidan och inlandet vidsträckt. Bebyggelsen är nästan genomgående välbevarad och gäller både mangårdsbyggnaderna och ekonomihusen. Här finns kringbyggda gårdar med i allmänhet salsbyggnader och ålderdomliga och sammanbyggda ladugårdar, påfallande många i kalksten vid sidan av skiftesverksbyggnader. Många av gårdarna inhägnas av kalkstensmurar som ibland också avgränsar trädgården mot ladugårdsplanen.

I den norra delen av byn finns väl bevarad malmbebyggelse men även amerikainspirerad villabebyggelse från början av 1900-talet. Malmbebyggelsen är delvis gemensam med Folkeslundas i norr. Söder om byn ligger ett av de mer besökta rastställena på Öland, Lerkaka kvarnrad med sina fem stubbkvarnar under valmade tak. Här finns också en kalkstenskällare liksom Ölands enda bevarade linbastu i skiftesverk och kalksten. Kvarnraden har som många gånger på Öland, troligen anlagts på ett förhistoriskt gravfält där det idag endast kvarstår fem stensättningar.

Tidigare grustäkter har också påverkat fornlämningarna i byn. Att döma av två undersökta gravar i den sydligaste delen av byn syns båda dessa individer begravts i sen vikingatid. Till vikingatidens slutskede hör också den två meter höga runstenen på motsatta sidan av kvarnraden. Inskriften tillsammans smed en dubbel drakslinga bär följande text: "Olaf och Gammal och Saxe reste denna sten efter Unn, sin fader, Geirvi lät efter sin make (göra) denna minnesvård. För Rike Unn hämnades Olaf vid miomu. Unn ägde här halva byn". Stenen har blivit flyttad och står idag upp och ned.

Bjärby

Bjärby innehåller ordet bjär och med betydelsen mindre berg eller höjd och åsyftar sannolikt Ancylusvallens höjdsträckning. Byn omfattar idag nio gårdar, de flesta belägna på den västra sidan av landsvägen. Ekonomibyggnaderna består av delvis sammanbyggda ladugårdslängor i skiftesverk längs med vägen.

Mangårdsbyggnaderna varierar mer i utseende och ålder. I både norr och söder finns delvis välbevarad malmbebyggelse med tillhörande ekonomibyggnader från 1800-talet. I byns norra del står en stubbkvarn kvar. Odlingslandskapet innehåller relativt många stenmurar, både i väster och i öster. Utsikten mot sjömarkerna hindras endast genom inslag av tallplanteringar.

Inne i byn står en runsten liksom ett par resta stenar, som troligen utgör resten av ett större sammanhängande gravfält. I byn har tidigare legat ett kapell, helgat åt S:ta Margareta.

Kyrkbyn

Runsten är kyrkbyn och även namnet på ett av Ölands tidigare härader. Namnet anses inte gå tillbaka till substantivet runsten utan troligen till ordet runi eller roni som syftar på lopp, rinnande vatten. Fömodligen är det bäcken strax söder om kyrkan som avses.

Sedan 1500-talet har man använt beteckningen Norra och Södra Runsten för att skilja bebyggelsegrupperna som hyser fem respektive nio gårdar. I det medeltida materialet kan noteras för Södra Runstens att sex av sju gårdar ägdes av frälset medan tre av Norra Runstens fyra gårdar var skattehemman.

Till byn hör idag också en liten tätort Spjutterum, något väster om den gamla bebyggelsen och i anslutning till den häradsvägen mot Glömminge.

Runsten, och särskilt Södra Runsten, är sedan 1800-talet känt för sina stora bondgårdar med präktiga mangårdsbyggnader under brutna tak. Flera av dessa manbyggningar finns kvar tillsammans med de delvis sammanbyggda ekonomilängorna i skiftesverk och kalksten. Längs landsvägens östra sida finns en ekallé. I Norra Runsten med vilket avses bebyggelsen norr om kyrkan, är bebyggelsen något mer blandad och hyser även inslag av modernare villor bland de äldre gårdarna som finns på båda sidorna om landsvägen. Norra och Södra Runsten knyts ihop av malmens stugbebyggelse från 1800-talet och 1900-talets början. Till dessa stugor hör ofta små vinkelställda ekonomibyggnader i skiftesverk och kalksten.

Landskapet kring byn är öppet, särskild ned mot sjömarkerna och Runstens hamn. Mellan sjön och den historiska bebyggelsen finns ett tiotal gravanläggningar i form av stensättningar anlagda på låga strandvallar.

 

Lopperstad

Lopperstad är belägen alldeles öster om gamla landsvägen som nu flyttats något västerut. Ancylusvallen bildar här en ås som höjer sig närmare fyra meter över den omgivande terrängen. Byn har därför vidsträckt utsikt åt såväl väster där Mittlandsskogen möter som åt sjömarkerna i öster.

I den norra delen av byn, som omfattar tre gårdar, finns exempel på en kringbygd gård med ålderdomliga skiftesverkslängor och portskjul ut mot vägen. Mangårdsbyggnaden utgörs av en längre salsbyggnad under brutet tak. Även i övrigt är bebyggelse av intresse och med sammanbyggda ekonomibyggnader längs bygatan.

Både söder och norr om byn finns malmbebyggelse från främst 1800-talet. Bebyggelsen är i många fall mycket välbevarad och uppförd såväl i liggande timmer som i kalksten. I flera fall liknar de små gårdar som flankeras av ekonomilängor till bostadshuset.

Mellan nuvarande väg och byn ligger byns kvarnbacke med en bevarad stubbkvarn. På kvarnplatsen finns också resterna av ett större gravfält med cirka 40 synlga gravar bestående av högar, resta stenar, domarringar och stensättningar med varierande former. Sträckan norrut brukar kallas för Lopperstadstäkten, en betydande grustäkt under framför allt 1800-talet. Av det ursprungliga gravfältet torde därför endast en mindre del kvarstå. För övrigt finns enstaka rösen och stensättningar i sjömarkerna liksom ett omfattande stensträngssystem med husgrunder som sträcker sig in på Åkerbys ägor i söder.

 

Åkerby

Åkerby är en långsträckt radby med den äldre bebyggelsen längs landsvägens östra sida. Bytomten anses ha fått sitt nuvarande läge på 1300-talet efter att ha flyttats från en plats cirka 1-1,5 kilometer sydost härom. I flera lantmäteriakter har noterats namn som Tomtäng och Brunnstomt vilket tyder på en tidigare bebyggelse som sedan flyttats.

Idag är Åkerby Runstens sockens största by om elva gårdar. Mangårdsbyggnaderna utgörs företrädesvis av salsbyggnader och har i allmänhet renoverats under modern tid. Några av mangårdarna är exteriört välbevarade. Ekonomilängorna på den östra sidan av vägen inger ett ålderdomligt intryck och är företrädesvis uppförda i skiftesverk som rödfärgats men här finns även ekonomibyggnader av kalksten. Många av ladugårdsplanerna och trädgårdarna är inhägnade med kalkstensmurar.

Under 1900-talet har flera ladugårdar uppförts på den västra sidan av vägen varigenom byns struktur förändrats något. Till stor del har detta att göra med en omfattande brand 1954 då stora delar av byns ekonomibyggnader förstördes. I den norra delen av byn finns malmbebyggelse av blandat utseende, företrädesvis uppförd under det sena 1800-talet och början av 1900-talet. Flera av dessa är mycket välbevarade.

Vid byns sjömarker som nås genom en stenmurskantad grusväg finns fem rödmålade sjöbodar under plåt eller eternittak. Norr om denna väg finns ett anslående område med stenmurar som omgärdar ganska smala åkrar som lagts ut i öst-västlig riktning. Mot sjösidan finns också ett större område med stensträngar, husgrunder och enstaka gravar. Söder om byn finns resterna av ett större gravfält av järnålderskaraktär längs landborgen.

Vid byns södra gräns som också utgör kommungräns finns en stor stenvalvsbro, den så kallade Pelnabro, uppförd i kalksten med två valv. Till platsen har knutits många historier med övernaturliga inslag.

Norra Bäck

Norra Bäck bestod 1540 av fem skattegårdar. Idag finns här sju gårdar vilka ligger i en radby i nord-sydlig riktning. De flesta av gårdarna har den götiska gårdsformen med ekonomibyggnaderna mot bygatan.

Här finns flera gårdar som är välbevarade i sin helhet och med enskilda byggnader av intresse. Bland annat finns här ett par salsbyggnader med brutet tak och på hög stenfot i så kallad Borgholmsstil. I Norra Bäck ligger också Jöns-Lasses gård som är synnerligen välbevarad.

Odlingslandskapet närmast byn är tämligen öppet, ägorna markeras med stenmurar med inslag av lövträdsvegetation.

 

 

Södra Bäck

Södra Bäck ligger cirka två kilometer väster om östra landborgen och landsvägen. Byn har fem gårdar grupperade på ömse sidor om bygatan. Ekonomibyggnaderna är till största delen moderna och det är endast en gård som fortfarande är kringbyggd med bebyggelse från 1800-talet. Landskapet är öppet och svagt kuperat.

Mellan Norra Bäck och Vanserum i norr, ligger en koncentrerad malmbebyggelse, som framför allt tillhör Vanserum. Bebyggelsen består av stugor och småskaliga ekonomibyggnader vilka uppförts kring sekelskiftet. Utmed gatan, med en gammal sträckning, finns en äldre allé med beskurna vitpilar.

Runstens kyrka

Runstens kyrka är uppförd 1835-36, samtidigt som man rev den medeltida kyrkobyggnaden som låg bredvid. Den gamla kyrkan uppfördes troligen under1100-talet och har sannolikt föregåtts av en träkyrka. Stenkyrkan byggdes från början som en tornlös absidkyrka som under loppet av 1200-talet tillbyggdes med två torn med försvarsvåningar och blev då en så kallad klövsadelskyrka. Långhuset välvdes tvåskeppigt och fick ytterligare en våning. Dagens kyrka har imponerande mått vilket förstärks av den stora åttkantiga lanterninen som dessutom är Ölands enda kyrka med tornur.

Till Runstens kyrka eller Bjärby kapell kan troligen knytas den välkända runsten som står i Bjärby och vars vackra huggning innehåller följande text: "Härfrid och Vidbjörn läto resa sten efter Fastulf, sin fader. Siglaug lär resa efter sin make. Han är begraven i kyrkan". Runstenen är den enda i Sverige som innehåller ordet kyrka. Ytterligare en fragmentarisk runsten har påträffats i den gamla kyrkobyggnaden.

Prästgården

Omedelbart norr om kyrkan, som ligger vid vägkorset mellan nämnda häradsväg och landsvägen, finns prästgården. Denna är uppförd 1828 efter 1700-talsmodell under brutet tak och den rödmålade byggnadens exteriör är mycket välbevarad. Som flygelbyggnader finns en vitputsad och ålderdomlig länga i kalksten liksom en rödmålad länga i liggande timmer. Prästgården omges av en kraftig kalkstensmur och har större vårdträd på tomten. Till kyrkomiljön hör även folkskolan från 1872 liksom småskolan från 1895.

               

Var med och gör något åt det!

2011-09-12

 

"Jag undrade alltid varför inte någon gjorde något åt det - tills jag insåg att jag var någon."

Det budskapet skickade AnnaSara Nilsson, landsbygdsutvecklare från Näringslivskontoret, till deltagarna vid mötet om den fortsatta utvecklingen för mellersta östra Öland. (Citatet är för övrigt från den amerikanska skådespelerskan Lily Tomlin.) Nu är det upp till bevis för oss som bor i det aktuella området.

 

Den 5 september 2011 hade ett 15-tal personer samlats i Norra Möcklebys bygdegård för att tillsammans med Lisbeth Lennartsson och Kent Ingvarsson från Borgholms respektive Mörbylånga kommun samt Anders Nyholm från Näringslivskontoret diskutera hur vi bybor kan gå vidare med utgångspunkt från den lokala utvecklingsplan, som togs fram för ett år sedan. Deltagarna kom från Lindby/Gärdslösa i norr till Bläsinge i söder.

 

Mötet leddes av AnnaSara, vars uppdrag är hjälpa till att vara kontakten mellan olika instanser och hitta möjlig finansiering, tipsa om andra liknande projekt och hjälpa till vid ansökningsförfaranden. Men hon poängterade att det är de boende, som måste vara aktiva om det ska hända något. Och det visade sig under kvällen att intresse finns för att driva ett antal projekt vidare.

 

V/A-frågan viktigast

Vatten- och avloppsfrågan är en mycket viktig del för utvecklingen på östra Öland, det framkom med all önskvärd tydlighet från mötesdeltagarna. - Något måste göras, all utveckling står stilla innan detta är löst. Och man måste satsa för att vinna! som en ung nybliven mamma från N:a Möckleby så riktigt påpekade med adress till politikerna.

 

Mörbylånga kommun tittar på olika lösningar och ett alternativ kan vara småskaliga reningsverk. Det har gjorts en projektansökan som beviljats för Bläsinge hamn, där man nu ska undersöka hur man ska gå tillväga. Det finns också ett alternativ att pumpa vatten från västra till östra sidan, men detta ligger ännu bara på idéstadiet.

 

I Borgholms kommun finns inga klara planer för vatten och avlopp på östra sidan. Just nu prioriterar man att bygga ut vattenskyddsområden, något som kommer att pågå ca fem år framöver.

 

Initiativ från de boende som kan snabba på utvecklingen  - och det kan onekligen behövas - kan t ex gälla småskaliga reningsverk. AnnaSara ska nu undersöka möjligheterna att söka pengar för detta.

 

Ett förslag kom upp att samla en referensgrupp i bygden för frågor kring vatten och avlopp för att pusha på samt titta på olika idéer. Vill du vara med i denna referensgrupp? Kontakta AnnaSara 072-711 57 50 eller mail: annasara.nilsson@oland.se

 

Mack och affär

En mack med tank ovan mark och med viss service (kiosk/affär) på östra sidan längs "stora landsvägen" är ett intressant projekt, som bl a har lyckats i Byxelkrok. Carl-Axel Petersson, nyinflyttad till Spjutterum, är intresserad av att göra en inventering av intresset för en mack på östra sidan. AnnaSara kollar på olika finansieringsmöjligheter till en förstudie.

 

Vill du hjälpa Carl-Axel och brinner för frågan kontakta honom på tel 073-802 60 28 eller carl-axel.petersson@telia.com

 

Forum för trafiksäkerhet

Jonas Ljunggren i Bostorp vill skapa ett ögemensamt forum för trafikförbättringsförslag, för att få större tyngd gentemot Trafikverket, Länsstyrelsen och polismyndigheter.

Jonas menar att när den enskilde medborgaren t ex önskar hastighetsbegränsning på en viss sträcka, sopas han/hon behändigt av banan med emellanåt helt befängda argument från myndigheterna. På detta sätt fortgår det varje vecka kan vi läsa i dagspressen artiklar om avslag på trafiksäkerhetsförslag, påpekar Jonas.

Jonas föreslår att man skapar en norm eller checklista tillsammans med samhällets representanter. Är du intresserad av att vara med kontakta Jonas Ljunggren, 0485-32262, 070-3420208 eller via mail: jonas.lj@hotmail.com

 

Lerkaka kvarnrad

Innehavaren av Smedjan vid kvarnraden i Lerkaka säger upp sitt arrende och det finns nu olika idéer om vad man kan göra med huset och samtidigt utnyttja denna välbesökta plats ännu bättre. AnnaSara undersöker vad som krävs för att t ex ha någon form av servering där.

 

Underhåll av vandringsled

Frågan om det eftersatta underhållet på delar av vandringsleden Från borg till borg, som går mellan båda kommunerna, kom upp.  AnnaSara har fått lite olika information om vad som gäller och kommer att undersöka vem som bär ansvaret för att vandringslederna blir tillgängliga samt även titta på olika möjligheter för röjning, ev genom kontakt med Arbetsförmedlingen.

 

Öland först med QR-kod!!

En QR-kod är som en streckkod, som man kan läsa av med sin mobil (smartphone) sedan man laddat ner en lämplig app. Man riktar mobilens kamera mot QR-koden och mobilen laddar ner det som är kopplat till QR-koden: det kan vara en bild, film, text eller liknande.

 

Carl-Axel Petersson hade positiva erfarenheter från en resa till bergsbyar i Frankrike, där han vid busshållplatsernas anslagstavlor kunde läsa av en QR-kod och få information om byn samt karta i sin smartphone. Carl-Axel pekade på vilken möjlighet detta skulle vara för Öland med sina många besöksmål och kulturminnen och han fick medhåll av alla närvarande.

 

AnnaSara har sedan mötet talat med Karin Ekebjär på Regionförbundet, som tyckte idén skulle vara perfekt för ett pilotprojekt. Fortsättning följer!

 

Bättre hjälpa än stjälpa

Vid mötet kom inte helt oväntat upp starka önskemål om bättre och snabbare service och handläggning från de tjänstemän och politiker, som hanterar t ex tillstånd. Näringslivskontoret gör enligt en av deltagarna ett utmärkt jobb, men vad hjälper det när sedan tillståndsgivande instanser dröjer så länge att en hel säsong går förlorad. Lisbeth Lennartsson höll med och menade att en förbättring absolut måste ske.

 

Cykelvägen Fyr till fyr

En ansökan har skickat in av Ölands kommunalförbund, men har ännu ej blivit godkänd.  Kent Ingvarsson förklarade att den karta som publicerats i Ölandsbladet inte alls är det slutliga förslaget, något sådant är man inte framme vid ännu. Detta hälsades med lättnad av deltagarna, eftersom kartan kunde tolkas som att mellersta östra Öland helt lämnats utanför.

 

Deltagarna poängterade att östra Öland inte får bli en vit fläck på cykelkartan och att Fyr till fyr-vägen måste kopplas samman med de redan befintliga, som bör få likartad skyltning om t ex mat- och boendemöjligheter längs vägen.

 

Upp till bevis!

Det är vi som bor i byarna som är kärnan i det fortsatta utvecklingsarbetet för vårt närområde. Hjälpen finns, men vi måste själva ta initiativet. Häng på någon av grupperna ovan eller vänd dig till AnnaSara Nilsson om du har andra utvecklingsidéer du vill ha hjälp att arbeta med!

 

Text: Christina Edler

Foto: Lasse Edler

               

Var med och utveckla vårt närområde!

2011-08-22

Så här dags förra året presenterades en lokal utvecklingsplan för Runsten, Långlöt, Gärdslösa, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Stenåsa under det gemensamma namnet Lokal utvecklingsplan för mellersta östra Öland. Planen, som gjordes av representanter för de olika byarna, kan du ladda ner med hjälp av länken längst ner.

Utvecklingsplanen lämnades i höstas över till kommunerna och Ölands Näringslivskontor och nu - äntligen - kan det börja hända saker! Näringslivskontoret har nämligen inrättat en tjänst som landsbygdsutvecklare med uppgift att ta tag i de lokala utvecklingsplanerna runt om på Öland. Tjänsten har gått till AnnaSara Nilsson från Åkerby. (Läs mer här)

Nu är det alltså dags att bli mer konkreta och med utgångspunkt från planen påbörja riktiga projekt för att utveckla vårt närområde. Till vår hjälp finns AnnaSara, som bland annat ska hjälpa till med myndighetskontakter och tipsa om olika bidragsformer.

Nu bjuder AnnaSara in alla som vill förverkliga sina goda idéer till ett möte måndagen den 5 september kl 19.00 i Bygdegården i Norra Möckleby. Oavsett om du varit med i det tidigare arbetet eller inte är du välkommen. Ta med alla som är intresserade av att utveckla vårt närområde och göra mellersta östra Öland till en attraktiv region för både bofasta och besökare!

               

Grattis Boel!

2011-07-31

 

Boel Johansson, undersköterska och tidigare också bonde i Norra Bäck, har som en av sex personer i Sverige blivit tilldelad utmärkelsen Årets Undersköterska.

 

Det är Klockargårdsfonden, som varje år utser sex vårdbiträden/undersköterskor till Årets vårdbiträde/undersköterska inom demensvård. Dessa har på ett eller annat sätt gjort något extra för demenssjuka.

 

Sedan Boel utbildade sig till undersköterska 1996 har hon jobbat på Solgården, demensboendet som är kopplat till Strömgårdens särskilda boende i Borgholm. Att jobba natt, som Boel gör, innebär att ofta behöva trösta och lugna oroliga patienter. Att själv vara en lugn och trygg person, att ha tålamod och att bemöda sig om att lära känna patienterna är viktigt för att lyckas i kontakten med demenssjuka. Det var också dessa egenskaper hos Boel, som hennes  kollega Margareta Henningsson tog fasta på när hon nominerade Boel till priset.

 

Priset kommer att delas ut vid Klockargårdskonferensen 26-27 augusti i Borgholm. Det är Demensförbundets årliga nationella konferens, var syfte är att vara en mötesplats för lärande, nytänkande och inspiration i arbetet med demenssjuka.

 

Klockargården i Löt på Öland startade 1982 och var den första dagverksamheten för demenssjuka som startade i en liten kommun. 1989 tilldelades personalen 30.000 kronor ur Natur & Kulturs fond till stöd för dynamisk psykiatri. Med dessa pengar bildades Klockargårdsfonden.

 

Fondens syfte är att utveckla demensvården genom bland annat en betydelsefull konferensverksamhet, filmproduktion, stipendieutdelning och att utse Årets vårdbiträde/undersköterska.

 

Text: Christina Edler

Foto: Lasse Edler

               

Rapsodi om Runstens byar

2010-12-01

Av Rune Fredriksson

Runsten elva byar har - 
vilken fin sockenparad.
Alla har de sina namn - alfabetet
tar dem fram.

Bjärby börjar vi att skåda
där Sankta Margareta en gång
fick råda.
Klangen kom från  det lilla kapell- från
den spröda klockan både morgon
och kväll.
Här i Bjärby står Bro-Arvids
tullkvarn - som ett minne
från folkhushållningens dar.

Bäck delas i byarna två-båda
har natur vacker som få.
Jöns- Lasse var en skicklig smed -
därom ger  kyrkogårdsgrindarna  besked.
Södra Bäck med hängekar fina -
vackrare infart kan inte finnas.
Historiska minnen här sig gömmer - Kung Bogislav vilar under sitt "kummel".

Dyestads  mosse man aldrig glömmer -
med fåglar, blommor och naturens under.
Här finns både riksdagsman och prästens gård - men av detta finnes inte mycket spår

Lerkaka med sin väderkvarnsrad-
vilken fin kulturparad.
Vackra gårdar och fina hus-
här "Rike Unn" levde med sitt krus.

I Lopperstad bodde Kung Loppe och
höll ting - bland bautastenar och
domarring.

I Norra Runsten höll Kungs- Knut gille
med Karl XV som var ett snille.
Här i Runebo jag har mitt hem med
Pelle Näver som var den goda gästen

Mitt i Södra Runsten står den stora kyrkan
från Abraham Ahlqvists år.
En minnesrik prästgård och församlingshem vi finner i byns centrum.

I Spjuterum där "Runan" finns - kan man köpa både korv och "Pripps"
Men mitt i byn ligger Degelsten- som givit sitt namn åt byn heltvist.
Här en gång tåget rusade fram - då var det liv på Ölandsbanan minsann.

Västra Malmen är en del av vår vackra sockenled.
Här bodde "Fia" Runbäck och mången ann som vackert skrivit sina namn.
Nu bara minnen står av flydda glada Runstensår, vi aldrig någonsin återfår

I Vanserum by där "Lången" bodde intill den vackra mossen han mådde.
Ty han var "Båtsman" som fick ett brev som riktig historia blev.

Vanserums by sedan gammalt känd för vackra hästar och kloka män
och nu sin gamla kvarn bevara - det hedrar byns lilla trogna skara.

Åkerby sist i den alfabetiska rad- ute vid Båden simmar svanar i par. Sällsamt vackert och lagom stor man njuter av naturen så god.
Åter till byn med pittoreska gårdar - här slutar socknen det kan vi lova.

Runsten- vackraste ort i vårt land ty här trivs både kvinna och man.

Ovanstående har varit infört i Ölandsbladet på 70-talet